In English
Hoppa till sidans innehåll

Varför bör flera hjälpkurvor mellan helkurvor undvikas och när är det tillåtet med fler än en?


Hjälpkurvor ska enligt kartnormen användas sparsamt eftersom det gör kartan mer komplicerad och svårläst pga mera information, samtidigt som det kan bli svårt att avgöra åt vilket håll terrängen lutar i verkligheten. Ett överdrivet bruk av hjälpkurvor kan också lätt ge ett felaktigt intryck av höjdskillnader.

Även för korta och för långa hjälpkurvor ska undvikas. De för korta hjälpkurvorna är svåra att förstå och gör kartbilden komplicerad och svårläst. De för långa hjälpkurvorna gör inte bara kartan mer svårläst, terrängen kan också uppfattas mer kuperad än vad den egentligen är.

Så här står det i kartnormen om hjälpkurvor:

"They are used only where representation is not possible with ordinary contours. Only one form line may be used between neighbouring contours."

Det betyder att hjälpkurvor endast används där det inte är möjligt att använda helkurvor, samt att endast en hjälpkurva får användas mellan två helkurvor. Eftersom engelskans ”neighbouring” inte bara betyder ”angränsande” utan också ”närbelägen” kan fler hjälpkurvor mellan helkurvor tillåtas i flack terräng där helkurvorna ligger långt ifrån varandra.

Exempel på vad som är OK:

  • Hjälpkurvor som uppenbart ligger på samma höjdnivå, exempelvis strandvallar.
  • Slutna hjälpkurvor, dvs höjder och gropar.
  • I undantagsfall hjälpkurvor på olika höjdnivåer där "glidning" med helkurvor inte är lämplig.

Exempel på vad som inte är OK:

  • Hjälpkurvor som inte tillför någon information, till exempel längre hjälpkurvor parallellt med, och mitt emellan, två höjdkurvor.
  • Hjälpkurvor på olika höjdnivåer som kan ritas på annat sätt.
Uppdaterad: 2017-03-02 16:22
Skribent: Niklas Wrane
Epost: This is a mailto link
Huvudsponsor
TeamSportia_2radig_CMYK
Partners
Annonser
Ut i det fria

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 010-4765360
E-post: This is a mailto link