In English
Hoppa till sidans innehåll

Behövs verkligen stödkurva i flack terräng?


Mervärdet av stödkurvan ifrågasätts med jämna mellanrum, speciellt i många delar av Sverige där inte kuperingen är så stark.

Så här säger kartnormen (102 Stödkurva) :

”Var femte höjdkurva ska ritas med bredare linje. Stödkurvorna hjälper löparen att snabbt uppskatta höjdskillnader och ge en överblick över terrängen i stort.”

Relevansen ökar såklart ju större kuperingen är, men även i flacka partier kan det vara av vikt med stödkurva för att snabbt förstå hur olika höjdplatåer ligger i förhållande till varandra - och att ta rätt vägvalsbeslut, även vid en medeldistans där ibland flera höjdpartier ska passeras på en sträcka.

Stödkurvor i flack terräng är också något som berörs i normen:

”Stödkurvornas nivå måste väljas med omsorg, speciellt i flackare terräng. Den mest lämpliga nivån är den mellersta kurvan i de tydligaste sluttningarna.”

Motargumentet att det skulle bli sämre läsbarhet med stödkurva, vilket hävdas ibland, behöver inte stämma, förutsatt att stödkurvan ritas enligt normen:

”I detaljerade partier kan stödkurvan ritas med normal höjdkurva. Mindre höjder och gropar ritas oftast inte med stödkurvor”.

Uppdaterad: 05 MAR 2018 14:07 Skribent: Niklas Wrane
Epost: This is a mailto link
Partners
 
Våra partners
Länkar
Ut i det fria

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 0104765360
E-post: This is a mailto link