In English
Hoppa till sidans innehåll

Vad gäller för löpning utanför kartkanten?


Vad säger regelverket?

Följande går att läsa:

TR 6.3.1 Tävlande är skyldig att iaktta alla de begränsningar av möjligt vägval som följer av
kartnormen för den aktuella tävlingskartan och banpåtrycket.

Kartnormen nämner dock inget om vad som gäller för löpning utanför det som är karterat. 

Vidare radar TR 6.3.3 upp vad som är förbjudet att beträda eller passera. Utgångspunkten är att det som inte står nämnt i TR 6.3.3 är tillåtet att beträda eller passera. Till det hör det som ligger utanför kartan.

Med andra ord, det är tillåtet att springa utanför kartan.

Banläggaransvar

Däremot, precis som med vägval som inbjuder till att simma, ska banläggaren undvika sträckor och kontroller som inbjuder till vägval utanför kartkanten.

Det finns flera anledningar till varför. Här är några:

  • Det kanske viktigaste är att den sportsliga rättvisan äventyras. Känner den tävlande inte till området blir vägvalet utanför kartan en chansning. Känner den tävlande till området blir det en osportslig fördel mot övriga.
  • Vägvalet utanför kartkanten kan bjuda in till att beträda eller passera sådant som normalt är otillåtet att beträda eller passera, till exempel farliga vägar, järnvägar, tomtmark, åker eller äng med nysådd, växande eller ej skördad gröda. Det är inte alltid det framgår av verkligheten vad som är tillåtet eller otillåtet att beträda eller passera.
  • Slutligen kan det till och med vara så att markägaren har nekat tillträde till den del som ligger utanför kartan. 

Varför inte införa förbud mot vägval utanför kartkanten?

Alternativet att förbjuda vägval utanför kartkanten är troligen ingen bra idé.

  • Till att börja med skulle det medföra ett stort, och i många fall orimligt stort, arbete för arrangören att markera förbjudna kanter i tävlingsområdet.
  • Det kan också vara svårt att avgöra exakt var kartkanten går, till exempel vid höjdkurvor som är klippta och ligger glest.
  • Olika klasser kan ha olika kartutsnitt och alltså olika kanter på sina respektive kartor. Det går då inte att markera kartkanten i terrängen, om det inte är så att alla klasser har samma kartkant på sina kartor. 
  • Slutligen är det svårt att kontrollera så att inga tävlande tar vägval utanför kartkanten (även om det finns många andra nödvändiga regelskrivningar som är svåra eller näst intill omöjliga att kontrollera).

Att förbjuda vägval utanför kartkanten, men inte behöva markera kartkanten i terrängen, utan istället lägga allt ansvar på den tävlande, är också ett alternativ. Men inte heller det är att föredra.

Redan idag hamnar ibland de bästa elitlöparna i förbjudna områden som är omarkerade i terrängen, trots att områdena har en tydlig naturlig gräns runt sig, exempelvis en väg eller en ängskant. Det kan bero på ett parallellfel, eller okoncentation hos den tävlande, något som alltså kan drabba även de bästa. Att undvika parallellfel och att vara koncenterad runt banan ingår förvisso i vår idrott, men då handlar det om att på snabbaste sätt ta sig mellan start och mål via besök av ett antal kontroller, inte att undvika omarkerade områden i terrängen. Det är inte så en tävling bör avgöras. Det är inte heller så regelverket är tänkt att fungera. Tvärtom. Regelverket har bland annat till syfte att underlätta för den tävlande att göra rätt - och det bör även gälla här.   

Uppdaterad: 27 MAJ 2019 18:39 Skribent: Niklas Wrane
Epost: This is a mailto link
Partners
 Våra partners
Länkar
 

Ut i det fria
full koll

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 0104765360
E-post: This is a mailto link

Annons