In English
Hoppa till sidans innehåll

Behövs verkligen stödkurvor i flack terräng?


Mervärdet av stödkurvor ifrågasätts med jämna mellanrum, speciellt i många delar av Sverige där inte kuperingen är så stark.

Så här säger kartnormen (102 Stödkurva) :

”Var femte höjdkurva ska ritas med bredare linje. Stödkurvorna hjälper löparen att snabbt uppskatta höjdskillnader och ge en överblick över terrängen i stort.”

Relevansen ökar såklart ju större kuperingen är, men även i flacka partier kan det vara av vikt med stödkurva:

  • Det kan vara för att enklare och snabbare se hur olika höjdpartier lutar på kartan.
  • Det kan också vara för att snabbt förstå hur olika höjdplatåer ligger i förhållande till varandra.
  • Slutligen kan det underlätta ett vägvalsbeslut på en kortare sträcka där flera höjdpartier ska passeras.

Stödkurvor i flack terräng är också något som berörs i normen:

”Stödkurvornas nivå måste väljas med omsorg, speciellt i flackare terräng. Den mest lämpliga nivån är den mellersta kurvan i de tydligaste sluttningarna.”

Motargumentet att det skulle bli sämre läsbarhet med stödkurvor, vilket hävdas ibland, behöver inte stämma, förutsatt att stödkurvorna ritas enligt normen:

”I detaljerade partier kan stödkurvan ritas med normal höjdkurva. Mindre höjder och gropar ritas oftast inte med stödkurvor”.

Uppdaterad: 06 AUG 2019 13:41 Skribent: Niklas Wrane
E-post: This is a mailto link
Partners
bagheera_eventor_paketpris_ol_mars21.gif
 Våra partners
Länkar




Svensk orienterings Instagram:

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 0104765360
E-post: This is a mailto link

Annons